År 1622 inträffade ett stort ras i Stora Hamnkanalen. Kanalen kunde inte användas som skeppshamn. Man grundlade då en ny hamn vid södra älvstranden, ungefär vid nuvarande Masthuggskajen. Vid den nya hamnen växte bebyggelsen upp, närmast hamnen sjöbodar och trävaruupplag och längre upp i bergen bostäder.

Under 1700-talets uppsving för Göteborg och sjöfarten utvecklades Masthuggsområdet till en av Göteborgs första förstäder. Under 1800-talets två sista decennier och en bit in på 1900-talet fick Masthugget den bebyggelse av huvudsakligen landshövdingehus och trähus som det hade före saneringen och byggnationen av de hus vi idag bor i.

Det gamla Masthugget var och förblev hamnens, varvens och sjöfartens arbetarstadsdel.
Det var något av det mest göteborgska som fanns. Sammanhållningen inom området var stor.

Bostäderna hade dock sina brister. Minst 90 % hade TC på gården. Centralvärme förekom nästan inte alls. 80-90% av lägenheterna bestod av ett rum och kök, eller mindre. Trångbott, med andra ord. Så sent som 1945 var boendetätheten 2,12 personer per rum (1,59 för staden som helhet).
Från 40-talet märks en mer markant förslumning. Lösningen hette – totalsanering. Något annat tycks knappast ha uppfattats som realistiskt av dåtidens stadsplanerare och politiker.

Under 1959 började Svenska Riksbyggen köpa upp de 207 fastigheter som låg inom området. I fastigheterna fanns 1.860 bostadslägenheter och ett stort antal lokaler. 150 företag var verksamma i gamla Masthugget med olika verksamheter. Det fanns 24 livsmedelsbutiker, ett 20-tal industrier bl.a. ett stort plåtslageri och ett välkänt bageri som varje morgon levererade 3.000 ”Juliakakor”. Evakueringen påbörjades 1963. Det nya Masthugget byggdes under åren 1967-72. Först färdigställdes Mattssonsliden och sist Vaktmästaregången.

Förberedelserna i samband med projekteringen av vårt område var rigorösa. Vindriktningen var en av de faktorer som kartlades. Man studerade även soltimmarna och solens höjd över horisonten. Den senare varierar från 9° under januari, till 55° under juli månad. Enligt stadens lekplatsnormer skulle solbelysningen i sandlådan ha fem timmars varaktighet vid vår- och höstdagjämning, mellan kl. 9 och 16. Samma antal soltimmar krävde byggnadsnämnden på husfasaderna. Även regnintensiteten kartlades och medförde att vi fick inomhusgångar (garageslussar) till våra bilparkeringar. Vårt område ligger på mark med stark lutning. Höjdskillnaden från Masthuggstorgets inre del till Fjällgatan är 35 till 43 meter på ett avstånd av 300 till 350 meter. Alla dessa faktorer och några till ledde fram till den nuvarande utformningen med vinkelhus vända mot sydväst.

För att läsa mer om gamla Masthugget klicka HÄR.

För att besöka Gamla Masthuggspojkarna klicka HÄR.

En förenings födelse
Det nya Masthugget bjöds ut som bostadsrätter med höga avgifter och insatser. Lägenheterna blev dock svårsålda. Insatserna sänktes då och förmånliga lån erbjöds till insatsen. Dåvarande bostadsminister (Ingvar Carlsson) beviljade utanför ordinarie tågordning statliga lån till vår bostadsrättsförening. Det hjälpte föga. Delvis antogs situationen bero på att man byggt alltför många stora lägenheter.

Den övre delen av området som då inte var färdigbyggd omprojekterades. Den ursprungliga planen skulle ge området 870 lägenheter, nu blev det 1.035. Idag har vi 1.172 lägenheter

Köpmotståndet kvarstod trots detta. Ett par hundra lägenheter stod under långa perioder tomma och det är vid den här tidpunkten Riksbyggen blev riksbekant för sitt tilltag att hänga upp identiska gardiner i de osålda lägenheterna, för att ge sken av att de var bebodda.

Det fanns också ett annat problem. Ett större köpcentrum hade byggts vid torget med bland annat ett inomhustorg (i det hus som idag är ombyggt till kontorshus). Affärerna gick dåligt och fick inte den omsättning som gjorde att de kunde betala en skälig hyra.

En stor mängd tomma lägenheter och därav betingade hyresförluster samt osäkerhet och bristande intäkter på föreningens lokaldel var en dålig grund för bildandet av en ekonomisk förening. 1975 lades bostadsrättsföreningen på is under fem år. Inbetalda insatser återbetalades. Lägenheterna förvandlades till hyresrätt. Många av de stora bostäderna var studentkollektiv fram till slutet av 70-talet.

Men det dröjde inte länge innan området fylldes. Under slutet av 70-talet gjordes genom hyresgäströrelsens försorg en översyn av den yttre miljön. Lekplatser justerades och kompletterades, likaså grönskan. Hussocklarna fick färg och balkongerna mot nordost fick dekorationer och blå grundfärg.

1980 återbildades en bostadsrättsförening i Masthugget. Riksbyggen gick in och tog ansvar för lokaldelen. Man tecknade bostadsrätt och svarade för årsavgifterna gentemot föreningen och hyrde sedan ut lokalerna i ”andra hand”. Samma princip tillämpades för de lägenheter där de boende ej ville teckna bostadsrätt.

Övergången till bostadsrätt gick trögt. 1989 hade dock 80% av lägenhetsinnehavarna blivit medlemmar i bostadsrättsföreningen vilket kan jämföras med 94% 2004.

Efter en brand i den s k centrumfastigheten (affärshuset) såldes denna 1981 till Riksbyggen och byggdes därefter om till kontor. I samband härmed byggdes rulltrappan till Masthuggstorget bort.
Föreningen övertog 1988 lokalerna från Riksbyggen och köpte 1996 även loss 121 hyreslägenheter. Dessa hyreslägenheter säljs fortlöpande.

Bostadsområdet har utvecklats och framförallt den yttre miljön med ombyggda gårdar. Våra gröna och lummiga gårdar med trevliga lekytor är en del av vårt signum.

Våra lägenheter är idag mycket attraktiva och föreningen har en god ekonomi.

I årsredovisningen kan du läsa mer om föreningens ekonomi och framtida utveckling.